Knoppar i kvällsljus

Det knoppas ute i trädgården, vill jag lova. Här kommer ett urval av knoppar. Fotade i de sista solstrålarna för dagen. 

Ståtlig kastanjeknopp.

Fina hasselhängen.

Luddiga klematisknoppar.

Olvon, som en spjutspets. 

Syrén, grönast av alla. 

Vasaloppssöndag

Igår lovade jag att visa ett vårtecken som jag blev extra glad för. Det är inte snödropparna på bilden nedanför, även om de också är trevliga. 

Nej, det är de två stora knopparna på min buskpion som gläder. Det är kanske inte ett vårtecken som betyder så mycket för någon som inte är trädgårdsnörd. Men för mig, som älskar pioner, är det helt otroligt. Jag satte den förra sommaren och nu verkar det som att den har klarat vintern riktigt bra. 

Vasaloppet är över för eliten, och det blev svensk seger i herrklassen i alla fall. Snart dags att koppla om till 4:an och titta på jaktstarterna i skidskytte-VM. Skrivbordet ska få sin sista färgstrykning också. Mycket att stå i denna söndag, med andra ord. 

Bildsvep

Tänkte visa en serie bilder från tomtens högsta punkt. Jag visar ju inte så ofta helhetsbilder, det blir mest närbilder. Här står jag i det sydöstra hörnet av tomten, uppe i backen. Till vänster är det ett fält som bonden brukar slå några gånger varje sommar. Även bakom ryggen har jag ett fält. Tomtgränsen går till vänster om bildkanten. 

"Stora vägen" går bortom huset och min lilla väg går mellan mitt garage och grannens vita hus. Ytan med allt torrt gräs har jag i nuläget inga som helst planer för. Det är en så stor yta att det nästan känns oöverstigligt att kunna göra något vettigt av den. 

Fortsätter man svepa med blicken åt höger så ser man vitsippsdungen. Där har jag däremot några små planer som ska genomföras i vår/sommar. Det skulle behöva gallras eftersom det finns en hel del sälgar som sett bättre dagar, men då behövs en motorsåg. 

Tomtgränsen åt öster går mellan björkarna och slånbuskaget, i samma riktning som elledningarna. Ja, nu har ni fått se lite mer av min trädgård som ni inte fått se tidigare.

Hoppas att morgondagen blir lika fin som den här dagen har varit. Då ska jag visa er ett vårtecken som jag blev så glad när jag upptäckte idag. Oj, vilken cliffhanger...

Nu har jag bestämt mig

Jag har klurat länge och väl på hur jag ska måla planket runt fruktträdgården. Nu har jag bestämt mig.  Det kommer att bli svart. Det ska målas med Falu Röd Svartfärg någon gång i vår eller sommar. 

Anledningarna till att jag slutligen bestämde mig för svart är egentligen flera. Dels så tror jag att rabatterna framför, som ska gå i lila/blå och silver, kommer att göra sig bra emot svart bakgrund. Svart blir en färg som får "knyta ihop", eftersom jag har svart hustak och dessutom har tänkt måla om garage- och förrådsdörrarna i svart. Jag inbillar mig dessutom att svart kommer göra mikroklimatet ännu varmare och gosigare inne i fruktträdgården. 

På baksidan av högplanket, mot kastanjen, kommer det att bli en skuggrabatt. Där har jag inte tänkt ut något  färgtema, det blir helt enkelt "skugga" som den gemensamma nämnaren. Man får väl hoppas att päronspaljen och vinrankorna på andra sidan kommer att trivas mot en svart vägg också. 

Skönt att ha bestämt sig. Även om det dröjer innan jag kan sätta igång med målningen. 

Vårtecken och vandaler

I fredags sa meteorologen på radio att det är vår i Skåne. Det baseras ju på dygnsmedeltemperaturen, och nu har det ju blivit kallare på nätterna igen, men jag gick ändå "ett varv" på jakt efter vårtecken. Jag hittade väl inte så värst många. Några små, små krokusar och några ännu mindre snödroppar. Frågan är dessutom om de inte är mer ett resultat av den varma hösten än den tidiga våren. 

Tyvärr hittade jag sånt som var mindre välkommet. Båda mina flyttade rosor i trekammarrabatten var söndertuggade. Jag har aldrig behövt skydda rosor tidigare men nu hade det tydligen behövts. 

 

Inte nog med att någon gnagt på rosorna, min ena hortensia hade bara små stumpar kvar. Det är bara att hoppas på att de klarar sig trots denna ofrivilliga beskärning. Jag antar att man får räkna med sånt här ju fler växter man skaffar, men nog är det trist. Inte har jag lust att bura in allt heller. Får väl gilla läget helt enkelt. 

Nu blir det soppa och nybakat bröd till middag. 

Go´kväll!

Såhär blev den

Nu kommer det äntligen bilder på hela bokhyllan. Såhär blev den. Ja, det saknas en liten list i överkant, men det är ju bara en bagatell. Det blev alltså hylla längs hela väggen eftersom den inte annars går att utnyttja till något vettigt. Det går inte att ha för "utstickande" möbler eftersom man då skulle behöva väja för dem på väg mellan trappan och sovrummet. Då blev bokhyllan ett perfekt alternativ. 

Vid hyllans vänstra ände fanns förut ett litet staket. Det blev som en supersmal balkong där det inte ens gick att dammsuga på ett vettigt sätt. Nu ser det nästan ut som att hyllan svävar ovanför trappan. 

Jag tycker att jag har hyfsat många böcker men det blev ändå elva tomma hyllor. Det går ju bra att fylla dem med lite annat ditt och datt tills de fylls på med fler böcker. 

Nu ska ni få vila från mitt tjat om bokhyllan ett tag. Jag är så nöjd med resultatet och det kommer att komma fler bilder från rummet när det är helt klart. Det finns en hel del före-och-efter-bilder att visa. Jag har nästan glömt hur hemskt rummet såg ut tidigare. 

Sportlovet är över och det är dags för en ny arbetsvecka. 

Kram!

Ny bok till samlingen

Jag hade tänkt att ni skulle få se bokhyllan, i all sin prakt (!?), idag men så blev det icke. Innan jag kommit mig för att masa fram kameran hade solen försvunnit och då tyckte jag inte att det var någon idé. Ni får bara se en liten bit. 

Istället for jag iväg och handlade. I butikens minimala bokrea-hylla hittade jag den här boken om perenna rabatter. Skriven av Eva Robild, med den grönskande bloggen Med fingrarna i (j)orden, och det var ju inte fy skam. Några kapitel verkar extra intressanta, nämligen de om skuggrabatten, mormorsrabatten och den enfärgade rabatten. De ska jag lusläsa. 

Boken har hamnat tillsammans med lite andra trädgårdsböcker i bokhyllan. Där pryder den sin plats. 

Vad säger ni förresten om prinsessnamnet Estelle? Min förhoppning om Lovisa kom ju på skam, men det gjorde å andra sidan alla andras gissningar också. Jag tycker det är ganska coolt att de valde ett namn som inte en kotte hade tippat på. De måste verkligen ha valt utifrån sina hjärtan och struntat helt i vad alla förväntade sig.  Bravo!