Sagolik badflicka

För fyra år sedan köpte jag en almanacka på Stockhome där en del av intäkterna gick till Ecpat. Det var foton av kända personer i ovana eller oväntade miljöer. Sedan har jag försökt få tag i samma almanacka igen, utan lycka. Felet var att jag trodde att det alltid var i samarbete med Ecpat som den gavs ut. Men nu har jag fått reda på att det är den duktiga fotografen Caroline Roosmark som gör den.

Bild lånad från nätet. Obs! Inte almanacksbilden.

Årets sagolika män och kvinnor heter den och i år går en del av pengarna till Fryshusets projekt för Barn till ensamma mammor. I augusti är det Jerringpristagaren, Therese Alshammar, som är modell á la Ester Williams. April pryds av Helen Sjöholm som Mata Hari och i mars är det Petter. Just nu är det en bevingad Alexander Gerndt (som idag gjorde sitt första landslagsmål). Om du vill se bilderna så kan du titta på Caroline Roosmarks hemsida. Där kan man också beställa almanackan.

Chokladpolka

Kom hem i vettig tid även denna tisdag. Och då hade jag ändå hunnit till frissan efter jobbet. Skulle egentligen bara boka en tid men hon kunde klämma in mig mellan två andra kunder och det tackade jag ju inte nej till.

Sedan jag kom hem har jag också hunnit slipa lite, måla lite och baka kakor. Julkakorna var slut och jag hade sådana där Nigella-chokladknappar hemma, som jag ville testa. Receptet är egentligen kakor med cashew-nötter men man kan byta ut dem mot vilka godsaker man vill. Eftersom jag hade polkagrisar kvar från julen så fick det bli en choklad- och polkakombination. Mycket lyckat, faktiskt.

Det var oväntat lätt att krossa polkagrisarna i morteln. Knapparna var också riktigt bra. Smälter inte sönder på samma sätt som blockchoklad. Det är säkert en massa fiffiga E-nummer som åstadkommer detta.

Varsågoda! Ta för er...

Primera Primula

Jaha, så har man införskaffat de första riktiga vårblommorna. Slog till på två, små söta primulor (primulas, eller vad det nu heter i plural) och en bukett vita tulpaner.

Jag tycker att primulas är söta små färgklickar. Och inte kostar de en förmögenhet heller.

Det fanns en hel massa olika färger att välja mellan. Det fick bli en rosa och en lila (som dock ser mer blå ut på bilderna).

Till våren får de säkert flytta ut i färgstarka rabatten. Om jag nu lyckas hålla liv i dem så länge.

Så var det dags för en ny arbetsvecka imorgon igen. Känns väl helt okej, även om helgerna går onödigt fort.

Pasteller

Hej!

Hur har Ni det såhär mitt i årets fattigaste månad? Själv har jag det bra. Har stökat bort julen idag. Känns inte så dumt faktiskt. Granen gav egentligen upp för länge sedan. Den hade antagit en matt, grå ton. Men nu är den väck och plötsligt kändes vardagsrummet alldeles tomt och stort.

På ovanvåningen är det en pastellig blomsterprakt i söderfönstret. Det är vid det här fönstret som jag ska ha min blogghörna, är det tänkt. Någon gång, när rummet är klart och jag har hittat ett lagom litet skrivbord. Det är det jag spanar mest efter på loppisar, men hittills har jag bitit i gräset.

Nu blir det middag och sedan lite zappande vid dumburken. Kram!

Nu är glada julen slut

Idag skulle ju enligt traditionen granen dansas ut. Så blev det inte hos mig. Den får vara kvar till helgen, när jag kan städa och plocka i dagsljus. Det blir alltid lite tomt när man plockar bort "julen", men skönt och luftigt samtidigt.

Mina Sia-lyktor med vitt glaskross har haft sina sista röda värmeljus för denna jul. Men de får säkert komma tillbaka i december eftersom det ser ganska häftigt ut när värmeljuset liksom färgar krosset rött (även om det ser grisskärt ut på bilderna). De röda veporna ska också ner.

Livet på åsen

Dagar som denna är det en fördel att bo på en ås. När temperaturen ligger och balanserar mellan tö och någon minus, föredrar jag det senare. Nere i byn* där jag jobbar var det slask och de få flingor som fallit under natten smälte direkt. När jag sedan åkte hemåt sjönk temperaturen och när jag kom upp på åsen var det en minusgrad och ett mycket finare, vitt landskap. Så är det nästan alltid. Lite kallare och lite mer snö. Men som sagt, hellre det än tö och blaskiga vägar.

Bilderna är tagna förra vintern i närheten av mina föräldrars hem. De bor också på åsen, men betydligt närmre dess högsta punkt (vilken inte är mycket att komma med i höjdsammanhang). Men den här kommunen kan inte bara stoltsera med en ås. Här finns Sveriges lägsta punkt också. Bara en så´n sak...

Sommartid har förstås åsen en liten nackdel. Det är ju en något sämre odlingszon här. Men jämför man med odlingsförhållandena längre norrut i landet så är det ju inget att orda om.

Nu är det inte långt kvar till helgen, efter denna första arbetsvecka. Inte så dumt!

*att kalla orten där jag arbetar för en "by" är inget jag skulle komma på själv, det är helt klart en anpassning till "de inföddas" tungomål. För mig är en ort med bank, flera matvarubutiker, industrier och ett antal frisersalonger inte en by, men det är vad de själva kallar det, så låt gå.

Håll ut!

Det var riktigt skönt att smita från jobbet lite tidigt idag. Eller, smita och smita, jag slutar faktiskt tidigt på tisdagar, men jag brukar alltid sitta kvar länge och jobba klart med rättning och planering för att slippa göra det hemma. Men idag for jag hem tidigt, drack en kopp te (Stormvarning från Kahls, det perfekta vinterteet) och gottade runt på en massa fina bloggar.

Ute är det bara grått, grått, grått. Snön är smutsig och otroligt hal. Då är det inte så dumt att botanisera i sitt bildarkiv och hitta sköna vårbilder. Dessa poetnarcisser sitter i "Iriskullen" och blommade för första gången förra våren. I höstas satte jag en massa narcisser i "Vita rabatten" som jag hoppas få njuta av i vår. Men dit är det långt. Bara att hålla ut!

Mitt hus visar jag inte så ofta. Men här är i alla fall en skymt av det.

I bakgrunden syns mitt förråd och grannens vita hus.