Trädgård för alla sinnen

Idag när jag klippte gräsmattan roade jag mig med att fundera ut vad som bäst triggar sinnena i trädgården just nu. (Ja, något måste man ju fundera på. Det tar trots allt en och en halv timme att klippa, minst.)

SYNEN

Sötast att titta på just nu är äppelblommen. 

HÖRSELN

Allra mest fågelsång hörs från avenbokshäcken och dungen bakom. 

KÄNSELN

Den nyutslagna lärken är väldigt len att ta på. 

 SMAKEN

Smakar bäst gör självklart rabarbern som äntligen vuxit till sig. 

LUKTEN 

Doftar bäst, och mest, gör givetvis bondsyrénen. På långt håll. 

Det artar sig

Det har inte blivit så mycket trädgårdstid den här veckan eftersom en hel drös födelsedagar har stått på programmet och dessutom har inte vädret varit det allra bästa. Men idag var det fint när jag kom hem, om än lite kallt. Några plantor som jag införskaffade i måndags kom i jorden. 

Det mesta i trädgården börjar arta sig på allvar nu. I lila rabatten vid planket har några av de alliumlökar som jag fick för ett tag sedan av Tamara börjat blomma. De har inga blad men knopparna slår ut ändå. Och visst är de lila. Jag vet inte vad det är för sort men det spelar mindre roll när de har rätt färg. De har ju mer rätt färg än blommorna på Brunnera Jack Frost som står intill. Men den är å andra sidan köpt för de silvriga bladens skull. 

Allium som blygt tittar fram bakom ett tulpanblad. 

Brunnävan har precis öppnat sina första blomknoppar och humlan tackar och tar emot. Nävan är en av de sista växterna jag satte förra året i den här rabatten men den är redan störst. Blir den för stor får jag väl dela och flytta. Inte mer med det. Den kan ju stå och vara söt på flera ställen. 

Snart helg igen! Jippi, säger jag. 

Sparris-spaning

Idag när jag kom hem från jobbet var det så skönt väder att jag invigde mina Garden Girl-byxor och gick ut för att rensa lite. Lite blåsigt men varma vindar och skönt i luften. Jag skrev i förra inlägget att det går fort nu, och med vissa saker så snabbt att man knappt hinner blinka.

Förra året satte jag några sparrisplantor. Planterade dem efter alla konstens regler, med rötterna på en kulle och allt. Men hur jag än har spanat så har det bara varit förra årets torra stumpar som stuckit upp ur jorden. Tills igår. Då helt plötsligt fanns där två långa sparrisar som stack upp ur jorden. Åh, lycka! 

Idag hade en tredje tittat upp och det betyder alltså att det är liv i alla tre plantorna. Det går ju förstås inte att skörda något i år men nästa eller nästnästa år så. Att fota de små liven visade sig vara lättare sagt än gjort. Det var stört omöjligt att få skärpa på dem. Alltså lite ofokuserade bilder idag. 

Nu blir det karamelliserade popcorn och Let´s dance. Trevlig helg! 

Det går fort nu

I söndags klipptes så gräsmattan för första gången den här säsongen. Maskinen gick igång direkt, utan tvekan tack vare era hållna tummar. Såhär ser det just nu ut vid den vita rabatten. Rensningen blev lite mer brutal i år och därför är det ganska mycket bar jord just nu. 

Precis till vänster om den största stenen planterade jag en uppstammad syrén förra året. Det är en Mme Lemoine som ju ska få täta, vita blomklasar. Det ser jag fram emot. Jag var så glad när jag började se bladknoppar på den och nu när jag ser att den är full av blomknoppar också, är glädjen förstås ännu större. 

Så fort man har klippt gräset dyker den söta sädesärlan upp. Den spatserar omkring så gulligt i sin fina dräkt. För övrigt tycker jag att det mesta går fort nu. Det tog bara en helg för avenbokhäcken att gå från att vara täckt av bruna fjolårsblad till full, ny grönska.  

Nu ska jag snart simultan-glo på semifinalen i Eurovision och kvartsfinalen i hockey-VM. Tur att man har ensamrätt på fjärrkontrollen så att man kan zappa så ofta man vill! 

Nu blommar de!

För första gången blommar både mitt lilla plommonträd och päronspaljen. De går in på sin andra hela sommar nu och det vore ju underbart att få lite frukt i år. 

Inget av träden är särskilt robust ännu så om det blir frukt så får jag nog plocka bort en del så att det inte blir för tungt. Wishful thinking...

På päronet är det riktigt många blommor längs den lodräta stammen men även utmed grenarna. Det tredje grenparet band jag ut förra sommaren och de två nedre var så när jag köpte trädet. 

Men om det nu inte skulle bli någon frukt så får jag tänka på hur söta blommorna var när de blommade. Speciellt päronet som har både rosa och gult i mitten. Jag hoppas att alla humlor och bin kämpar på och hjälper mig med pollineringen.

Thalia

Ganska otroligt egentligen att det kan ta så lång tid att rensa en rabatt och lägga sten runt den. Jag har hållit på i två dagar nu med den vita rabatten och äntligen är den klar. Visserligen kan jag nog skylla den något långsammare takten på förkylningen som jag just nu dras med. Den är fruktansvärt irriterande, och idag har det dessutom gjort ont i käkarna, tänderna och under ögonen. Kan vara bihåleinflammation men det tänker jag ignorera. Om det inte blir värre förstås.  

Trots att rabatten faktiskt blev klar så visar jag bilder från förra året. Det är så trist att fota när det är mulet. Men alla narcisser blommar helt fantastiskt just nu. De håller ganska jämn takt med fjolåret. Dessa bilder togs den 5 maj. 

Thalia är en väldans tacksam narciss som bara blommar mer för varje år. Den på bilden nedanför har bara precis börjat slå ut. Det är en gammal sort som jag inte har något namn på. Doftar helt fantastiskt. Det kunde jag faktiskt känna min täppta näsa till trots.  

Imorgon ska jag försöka klippa gräset för första gången. Håll tummarna för att klipparen går igång utan  problem.  

Gullegrisar

När jag gick i lågstadiet hade jag en jättebra fröken. Men det fanns en sak med henne som jag inte gillade. Hon hade gullegrisar. Såna som  till exempel alltid fick hålla henne i handen när vi skulle på utflykt. (Eller åtminstone så kändes det som att de alltid fick det.) Så när jag många, många år senare själv blev lågstadiefröken, bestämde jag mig för att jag inte skulle ha gullegrisar i mina klasser. Självklart finns det de elever som man är lite extra svag för, av en eller annan anledning, men jag försöker verkligen att ge alla lika mycket uppmärksamhet. Det kan ju vara lite ansträngande att tänka på det hela tiden, och då är trädgården verkligen en bra frizon...

Här är det ingen som blir sårad om jag har gullegrisar. Och jag erkänner, det finns vissa rabatter som jag gillar lite mer än andra. Gullegris-rabatter, med andra ord. Den runda rabatten är en sådan. Jag vet inte riktigt varför, för den ser för tillfället inte mycket ut för världen. Kanske är det formen. Eller färgskalan. Eller dess behändiga format i rensningssynpunkt. Just nu gillar jag extra mycket att stenkanten har kommit på plats. Utmärkt när det är dags för den första gräsklippningen. 

Igår kväll var jag hemma hos Tamara eftersom hon var snäll nog att skänka bort ett gäng allium-lökar. Det är faktiskt inte det enda jag fått av henne, förra året fick jag ett pionskott också. I början av förra sommaren hade jag besök av Marina och av henne fick jag Helleborus-skott som frösått sig hemma hos henne. Dessa satte jag i runda rabatten. Men när den första snön kom var en hare på besök och knaprade i sig alla blad. Jaha, det var det, tänkte jag. Därför var jag extra glad när jag upptäckte att det kommer blad från alla de små skotten jag fick. Tänk att få se dem blomma! Jag vet att det kommer att dröja, men tålamod är en trädgårdsnörds bästa vapen. 

Till sist måste jag visa en annan gullegris. Nämligen den röda backsippan som sitter i runda rabatten. 

Rätt man, på rätt plats...

...eller kanske snarare, rätt backsippa på rätt plats. Denna lilla, luddiga ljuvlighet planterade jag i lila rabatten för ett år sedan. Då var den bara ett litet rot-trassel från odla.nu. Inte för att den är så vansinnigt mycket större nu. Den har likadana kompisar intill, men det är bara denna som blommar, ännu så länge. 

Men det går väl knappt att komma mer rätt om man är backsippa och sitter i en rabatt där färgtemat är lila och silver?! Det silvriga luddet är så fint och ser så gosigt ut, att man skulle vilja förvandla sig till en myra och bara krypa runt i det. 

Det här är inte mina enda backsippor. I vita rabatten sitter förstås vita exemplar som har betydligt fler år på nacken, och därför blommar desto mer. I runda rabatten sitter en röd variant. Även den luddig och snällt blommande. Jag gillar verkligen dessa go´a små vårblommor. 

Att inte behöva krusa

Jag gillar såna där växter som är enkla och som man inte behöver fjäska så mycket för. Nunneörten hör definitivt till den kategorin. Jag tog några små, små bestånd hos mamma och pappa för några säsonger sedan. De har nu vuxit till sig och kommer troget i förrådsrabatten varje år. 

Det är två tuvor med lite olika färgton. Den ena har mer gult i sig än den andra. De växer tillsammans med blå pärlhyacinter. Dessa kommer från såna där krukor man köper och har inne tidigt på våren. De kommer också troget varje år. 

I färgstarka rabatten har äntligen både akleja och vallmo börjat sprida ut sig och komma lite här och var. Jag vet att det finns de som irriterar sig på växter som frösår sig okontrollerat, men jag gillar det. Mycket! När aklejorna och vallmon blommar ska jag visa. Vallmon har flera feta, ludna knoppar. 

Ha en riktigt härlig maj-helg! 

Månadsbild ~ Maj

Man börjar faktiskt kunna se att det är vår, även på månadsbilden. Lite grönare gräs och stora knoppar på kastanjen. Jag vet inte om man kan ana knopparna på bilden men jag vet att de är där, och att de börjar bli riktigt stora. Under trädet blommar påskliljorna som jag satte i höstas för fullt. Trekammarrabatten är ordentligt rensad nu och den ser lovande ut inför sommaren. Mycket verkar ha klarat vintern och alla de fingerborgsblomsskott som jag satte i höstas verkar ha överlevt. Spännande att se vilka färger de får. Brukar ju kunna bli lite olika variationer. 

Som tur var så mojnade vinden på Valborgskvällen så att det gick att elda ris. Pappa och mamma var snälla och kom hit och hjälpte mig. Massor av ris och mindre träd eldades upp. Det enda som återstår nu är en hög med aska och vid tomtgränsen (där elbolaget röjt för en ledning) är det nu snyggt. Mycket bra. 

Nu är det snart dags för Let´s dance, trots att det är torsdag. Det är upp-och-ned-vända-världen, med ledigt mitt i veckan och tv-program på fel dagar.