Det går fort nu

I söndags klipptes så gräsmattan för första gången den här säsongen. Maskinen gick igång direkt, utan tvekan tack vare era hållna tummar. Såhär ser det just nu ut vid den vita rabatten. Rensningen blev lite mer brutal i år och därför är det ganska mycket bar jord just nu. 

Precis till vänster om den största stenen planterade jag en uppstammad syrén förra året. Det är en Mme Lemoine som ju ska få täta, vita blomklasar. Det ser jag fram emot. Jag var så glad när jag började se bladknoppar på den och nu när jag ser att den är full av blomknoppar också, är glädjen förstås ännu större. 

Så fort man har klippt gräset dyker den söta sädesärlan upp. Den spatserar omkring så gulligt i sin fina dräkt. För övrigt tycker jag att det mesta går fort nu. Det tog bara en helg för avenbokhäcken att gå från att vara täckt av bruna fjolårsblad till full, ny grönska.  

Nu ska jag snart simultan-glo på semifinalen i Eurovision och kvartsfinalen i hockey-VM. Tur att man har ensamrätt på fjärrkontrollen så att man kan zappa så ofta man vill! 

Gottebord

Hoppas att året har börjat bra för er alla. Det har det gjort för mig. Jag har äntligen, med hjälp av min snälle far, tagit stora kliv i ett efterlängtat projekt. Jag lovar att det kommer att komma mycket, mycket mer om detta här på bloggen. 

Även de små fåglarna kan ju få en bra start på det nya året, tycker jag. Därför har jag, utöver de vanliga fröautomaterna, ordnat ett litet gottebord på min gamla björkstubbe. Koltrastarna tackar och tar emot, och pickar för glatta livet på äpplena. Jag vet inte om det är någon som gillar druvor, men gör de inte det så får jag väl ta bort dem. 

Snäckorna har jag gjort av överblivet kokosfett och frö. En del har fått snöre och hänger vid automaterna, men andra hamnade här. Jag vet inte vem som gillade dem så mycket att de försvann under natten, men väck är de. Kanske en ekorre eller en mård. Det spelar ingen roll, de ska ju också leva.

På nyårsafton hade vi vårt egna gottebord. Det bestod av räk- och rommousse till förrätt och helstekt oxfilé till varmrätt. Till köttet gjorde vi bakade, gorgonzolagratinerade potatisar, madeira-champinjoner och timjanstekta tomater. Mycket godare än vad det kanske ser ut att vara. Det blir lite brunt på bild.  

Ha en fin dag!

Med doft av smultron

Jag har bestämt beklagat mig förut över att jag har för få höstblommande perenner. Här är i alla fall en som är så fin och doftar så underbart gott just nu. Som smultrondoft i gråaste september.

Silveraxet Brunette sitter i vita rabatten (som just nu inte är så vit). Det är första gången den blommar. Både blomman och knopparna är snygga.

Men det är nog en bra idé att göra som John Taylor sa i senaste Trädgårdsfredag, att skriva upp vilka höstblommande perenner man vill köpa nästa säsong. Jag skulle gärna plantera en del redan nu men plantskolornas höstutbud är ganska anskrämligt.

Till sist kan jag inte låta bli att visa Twist and Shout igen. Den har börjat slå ut mer och skifta färg. Gillar. Allra sist blir det en bild på hackspetten som satt i den lilla rönnruskan tvärs över gatan. Tycker att bilden blev ganska cool. Ser ut att vara i svartvitt fast den inte är det.

Lördagsbestyr

Det pågår ett skådespel utanför, på altanen, som gör att jag inte vågar gå ut den vägen. Två små sädesärleungar ligger under trädgårdsbordet och väntar på att mamma ska komma med mat. Jag tycker dock att mamman är lite orättvis, hon ger nämligen bara mat till den egna ungen. Men det kanske finns en bra anledning till det.

I den vita rabatten däremot är det inte så dramatiskt. Men fint. Klematisen "Guernsey Cream" som jag satte förra sommaren blommar med vackra, vita blommor.

Först ser den den nästan lite gul och lime-ig (finns det ett sånt ord?!) ut. Sedan blir den gräddvit, precis som namnet säger. Till sist är den helt kritvit.

Bladen och stjälkarna är inte heller så dumma.

Nu är Melodikrysset löst, och snart inskickat (jag löser det och bloggar samtidigt), och då är det dags att ge sig ut i trädgården. Jag måste ju se hur min flyttade ros verkar må. Lykkefund ska få ett bad för att bli av med lössen. Altanen måste jag nog närma mig för att titta på frilandshibiskusen trots att de små ungarna är där.

Ha en skön lördag!

Nysådd

Nu är odlingssäsongen igång! I alla fall här hemma hos mig. Idag har jag satt de första fröerna. Inte dumt att få sätta fingrarna i jorden igen.

En del fröer ska inte förkultiveras förrän om en månad minst, men jag har ordnat plats för dem redan nu. Lika bra, annars blir det kanske problem.

Istället för att köpa små platsbitar för en dyr penning, att skriva namn på, har jag återvunnit gamla plastförpackningar. Ett gammalt Bregott-lock är till exempel utmärkt att använda. Helt gratis dessutom.

Ute är det kallt och småfåglarna fullkomligt invaderar fröautomaten. Men ibland vågar de sig inte riktigt dit. Det är när den här lille gynnaren är på besök.

Bilden är tagen genom fönstret igår när snön vräkte ner. Men när man talar om trollen... Nu är han här och förser sig med frön igen.

Ha en fortsatt fin dag!

Favorit i repris

Det blev en favorit i repris från förra vintern. Eller, det kanske framför allt är småfåglarna som tycker att det är en favorit. Kokosfettet som blev över efter struvbaket blandades med fågelfrö och är nu redo att mätta hungriga stannfåglar.

Olika pepparkaksformar har fått stå till tjänst för att forma till delikatesserna.

Finns det förresten någon gång på året som himlen är så blå, som en riktigt solig vinterdag? Helt magiskt.

På senaste tiden har jag haft en hel del besök av nötskrikan. Han är väldigt skygg och flyger så fort han ser mig skymta bakom fönsterrutan. Glupsk är han också och kan mumsa i sig en talgboll på nolltid. Men det bjuder jag på.

Pippi på fåglar

Jag kände att det var hög tid att ordna upphängningen för fågelfröautomaten. Eftersom det fortfarande var ljust när jag kom hem, passade jag på att kapa ned lämplig björk. Den är nu förankrad mot altanräcket. Att det är en stor avenbokhäck och ett litet buskage med syrén och deutzia alldeles bakom gör att fåglarna gärna kommer dit och äter.

Det dröjde inte många sekunder innan blåmesar och talgoxar var på plats. Även nötväcka och entita, men de fastnade inte på bild. Sedan kommer jag att hänga talgbollar och annat smaskigt i de övriga grenarna, men än så länge får de hålla tillgodo med frön.

Nu blir det middag. Adjö!

Udda inslag

Vän av ordning undrar nu kanske: "Visade hon inte vallmon från altanrabatten för bara några veckor sedan? Finns det inget annat att visa?". Jo, visst finns det det. Men jag blev tvungen att fota denna katt bland hermelinerna. Färgtemat i rabatten är rosa och blått, med inslag av lila. Men den här orangea skapelsen bara dök upp mitt i den rosa plantan. Jag vet inte hur det kommer sig. Ett "freak of nature"...

Se bara här vilken skillnad det är mellan den rätta färgen och nykomlingen.

På väg hem idag fick jag syn på en annan udda varelse uppe på ett ladutak. Jag var bara tvungen att stanna bilen vid vägkanten och fota. Snabbt som attan, ifall den skulle flyga sin väg. Motljuset hann jag inte fundera över, jag vara bara glad att han fastnade på bild. Ja, nu bor man i Skåne på riktigt!

Ha en fortsatt fin kväll!

Regntunga skyar

I förmiddags ringde brorsonen och frågade om vi inte kunde gå och fiska tillsammans (jag bor väldigt nära dammar med planterad fisk). "I det här trista vädret?!" undrade jag. "Ja, det är ju det bästa fiskevädret!" svarade han. Sagt och gjort. Han kom hit med full fiskeutrustning och vi gick iväg för att fiska. Sammanlagt 3,5 timmar spenderades vid dammarna, med avbrott för lunch och fika. Inte en endaste liten fisk, bara två rejäla bottennapp och ett drag kvar i ledningen som går tvärs över dammarna. Men vi var ganska nöjda ändå. Om än lite frusna.

Storfiskar´n själv.

En fin andmamma med alla sina söta, små ungar simmade runt i dammarna.

På vägen hem såg vi att "mina" sommarkossor har kommit till hagen här intill.

Jag hade ju förhoppningar om att kunna klippa gräset häromdagen. Det gick sådär. Inte för att gräset var vått, utan därför att gräsklipparen pajade. Den är lagad flera gånger och har sjungit på sista versen länge, men nu verkar den ha gett upp helt. Funderar på att investera i en åkgräsklippare eftersom jag har några tusen kvadrat att klippa. Frågan är ju bara vilken maskin man ska välja. Den behöver vara robust eftersom underlaget inte alltid är det bästa. Dessutom vill jag ha uppsamlare. Någon som har erfarenheter av detta?! Tacksam för alla tips jag kan få. Måste agera snabbt innan gräsmattan blir en äng.