Lite blommor än

Det finns en hel del som blommar fortfarande. Tyvärr har jag flera knoppar som har vikt sig eller möglat av att det myckna regnandet. Men rosenskärorna blommar på oavbrutet sedan mitten av sommaren. De jag har i rabatterna är i stort sett uteslutande självsådda. Men jag har också några i krukor som jag sått medvetet. Det är blandande sorter och förra helgen blommade denna djupt, djupt mörkcerisa. Det går som vanligt inte att fånga den färgen eller den sammetsliknande ytan på bild. Jag ska i alla fall försöka komma ihåg att ta frö av den så jag kan få fler nästa år. Om de nu är fröbeständiga...

En annan skönhet som blommade vackert förra helgen var rosen Tea Clipper. Den har inte blommat förut, men oj vilken fin blomma och läcker färg. Sitter som en smäck i min rosenrabatt. 

Efter att ha ägnat morgonen åt diverse tjafs med mitt mobila bank-id (sånt ska bara funka!) ska jag nu gå lös med dammsugaren. Det behövs, kan jag säga. 

Massiv kapning

Flytten av vita rabatten skulle ju vara säsongens sista stora projekt, men så blev det inte. Förra helgen inleddes operation ta-ned-avenbokhäck-till-hälften. Häcken i sig fyller egentligen ingen funktion eftersom den inte står på tomtgränsen, men jag skulle inte vilja vara utan den. Däremot har den vuxit sig otymplig och i stort sett omöjlig att klippa. 

Såhär såg den ut innan vi gick lös med elverktygen. 

Igår avslutades klippandet och bortsläpandet av allt klipp. Precis inom JAS-perioden! Nu ser den inte jättekul ut men den kommer förhoppningsvis att börja grönska igen nästa vår. Sedan är planen att hålla den på klippbar höjd och inte låta den dra iväg uppåt. 

Där stubbarna ligger har vi kapat bort flera meter av häckens ände. Av stubbarna att döma kan man nästan inte kalla det häck. Formklippta träd på rad är kanske mer rätt. Till vänster i bilden nedan ser man en stor hassel som också blivit decimerad. Mycket att elda blir det till våren.  

Bilden här ovan är en riktigt dålig bild av de White Fairy-rosor som jag ärvt av mamma och pappa. (Tack så mycket!) De sitter uppe på vallen, nära staketet. Nere till vänster är det en Magnolia Sieboldii som jag satte under försommaren. På bilden nedan är det en närbild av katsuran som har så fina blad.