Skärtorsdag

Min brorsdotter gillar att shoppa, och fick därför en dags shopping av mig i julklapp. Igår passade det bra att "lösa in" presenten och det blev en heldag för mig i både NovaLund och Burlövs center. Alla affärer med kläder, smycken och smink fick minst ett besök. Jag tror att den unga damen var nöjd efter dagens slut. 

Att shoppa växter är nog den sortens shopping som jag gillar allra mest. Den här söt-söta murgröneviolen köpte jag till exempel på Flyinge Plantshop. 

Den är extra söt när solen lyser igenom kronbladen. Tyvärr gör solen också att man ser de extremt smutsiga fönstren. De tvättades inte under städdagen i förrgår. Det får bli när vädret blivit lite varmare.

 

Ha en riktigt fin Skärtorsdag! 

Påskat och klart

När man tittade ut genom fönstret idag kunde man luras att tro att det var skönt vårväder ute. Det var det inte. Därför stannande jag inne och städade. Riktigt storstädade. Ni vet så där, nu-ska-jag-till-och-med-rensa-avloppet-städade. Då kändes det lite extra bra att "påska till det" inne sedan. 

De här små kompisarna får komma fram varje påsk. De har ganska många år på nacken och är faktiskt påskägg också. Den lilla kycklingens näbb har blivit hårt åtgången, men den är fortfarande mjuk och ullig i pälsen. Konstigt på sätt och vis, en kyckling med päls. 

Jag var ute en sväng och klippte lite ris. Höll nästan på att förfrysa händerna på kuppen. Det blev vanligt björkris och så fick några kvistar från den massakrerade syrenen komma in. Den kan ju få förgylla tillvaron lite inomhus, nu när den inte kommer att få blomma ute på försommaren. 

Lagen om alltings...

Tanken i lördags var att jag skulle skriva ett glatt och käckt inlägg om hur skönt det var att ha påsklov och att samtalen var över. När jag tittade ut genom fönstret möttes jag dock av denna syn och då var det plötsligt inte så lätt att vara glad och käck längre. 

Under natten har någon blådåre först rammat och totalkrossat alla tre brevlådorna för mig och mina grannar. Sedan har bilen/jeepen/pickupen fortsatt rakt genom mitt staket och syrénbuskage. Den har mejat ner sex stolpar och drygt 15 meter gunnebostaket. 

Hade idioten kommit någon halvmeter längre åt vänster så hade han suttit rakt i blodboken. Syrénerna har inte jag planterat och det är bara vanliga bonnsyréner, men de var det enda som gav lite insynsskydd mot gatan. Tur i oturen i alla fall att mina hortensior och olvon klarade sig. 

Det känns bara så himla onödigt. Jag är kanske inte superförtjust i staketet men det är i alla fall en tomtmarkering. Jag vill hur som helst inte att stolparna ska ligga som ett plockepinn längs tomtgränsen! Nu blir det en massa extra tjafs med skadeanmälningar, skickande av bilder till försäkringsbolag och uppskattande av återställningskostnad. Jag hade klarat mig alldeles utmärkt utan detta. 

Påsklov är det i alla fall, och jag har skolat om en massa små frösådda perenner. Ett litet gäng, som inte grott, har hamnat i kylskåpet för att väckas till liv om en månad. Förhoppningsvis vaknar de då. Jag själv hade tänkt att inte vakna så sent imorgon, och därför ska jag gå och lägga mig nu. Go´natt! 

Pensé-odyssé

De där penséerna som jag köpte på Flyinge har faktiskt varit i jorden ett bra tag nu. Jag har bara inte kommit mig för att fota dem. Häromdagen blev det äntligen av. Lite knepigt eftersom det blåste en del. Men det var i alla fall inte lika blåsigt som det var igår. 

Det blev, precis som jag skrev förut, en ganska ovanlig färg för att vara mig. En sorts lila/cerise och gul som är intensivare från början och sedan blir dovare. Den gula färgen matchar perfekt ihop med de ljusgula som sitter i samma lådor. 

När solen lyser igenom ser det nästan självlysande ut. 

I lådorna sitter de stora varianterna, liksom i smideshjärtana ovanför. I kopparkitteln blev det däremot minivarianten. Där blev det de färger jag brukar välja, det vill säga ljust lila och vitt. 

Minipenséerna sitter i min loppade kittel. 

Nu är det bara en arbetsdag, och ett utvecklingssamtal, kvar innan jag får ett långt, härligt påsklov. Jag hoppas på fint trädgårdsväder, men de har ju lovat kallare och kanske snö! Under lovet ska jag också passa på att läsa ikapp på en massa bloggar som jag inte hunnit eller orkat med på senaste tiden. Det ska bli ett sant nöje!

Som små solar

Konstigt nog så tycker jag inte att jag ser tussilago i vägkanterna lika mycket nu som när jag var barn. Då var det liksom det ultimata vårtecknet. Därför blev jag så glad när jag på hemvägen från jobbet tog en annan väg, och fick se de små solarna lysa intill vägen. 

Jag tvärnitade och plockade mig några små blommor. Nu lyser de upp på köksbordet när jag äter frukost. Det kan ju behövas nu när vi ställt om till sommartid och solen inte hunnit upp till frukost. 

Jag tog fram min lilla skål från Rörstrand som lustigt nog heter Sommar. Man tycker ju att den borde heta Tussilago eller kanske Hästhov. Men det förstås, tussilagon ser ju ut sådär på sommaren när den blommat över. 

Jubel i busken!

När jag,  som den trädgårdsnörd jag är, tar mig ett varv runt tomten finns det vissa saker som får mig att le och tänka: "jaha, den har överlevt, va´ kul". Och så finns det andra saker som jag skulle kunna ställa mig och hoppa jämfota och jubla över. Vilket jag inte gör, eftersom förbipasserande kanske skulle tro att jag blivit galen och anmäla mig för förargelseväckande trädgårdsbeteende. 

Hursomhelst. Idag fick jag uppleva två såna där halleluja-moments. Det ena var när jag upptäckte att blåsippan jag köpte på Kjugekull förra året, visst har blomknoppar. Små, men naggande goda. 

Det andra var när jag såg att min buskpion, som jag köpte av en farbror vid Bäckaskog förrförra hösten, har massor, okej några, små skott. 

På bilden nedanför syns den andra busk/trädpionen, som jag upptäckte knoppar på för ett bra tag sedan, i bakgrunden. Det ser för illa ut i pionrabatten med allt ogräs, men jag vågar inte rensa förrän fler knoppar tittat upp. Vill ju inte riskera att rensa sönder något i rena städivern. På bilden längst ner är det de första skotten jag upptäckte förra året. Det var den 20 april! Nästan en månad tidigare i år alltså. 

Helt galet

Det är helt otroligt, men nästan en månad tidigare än förra året, håller vitsipporna på att slå ut i min vitsippsdunge. Inte så jättemånga ännu och inte så långa, men det gör ju mindre. 

Krokusarna som jag hade glömt att jag satte i höstas är så fina, så fina. Bara en påse med helt vanliga lila, gula och lila/vitrandiga. Jag ska sätta ännu fler i höst. That´s a promise. Kanske slår jag till på lite ovanligare sorter då. 

Att solen sken när jag kom hem i eftermiddags var ju trevligt men det blev svårt att fota vitsipporna. De ser nästan självlysande ut. Krokusarna får inte heller riktigt rätt färg, de är mycket mer lila. 

Nu blir det en kvällskopp te.

  Kram på Er!