...har min lilla vindruvsranka äntligen fått. Den har bara haft en bambukäpp att klamra sig fast vid hittills men nu får den klättra på en stege av armeringsmatta. Det blev två bitar över från mitt andra projekt, och då passade det bra att skarva ihop dem.
Den lilla rankan har inte haft det så lätt. Tidigare i sommar målade jag ju planket alldeles bakom och då fick jag lov att böja ut den lite. Lite svartprickig blev den också men det verkar den ha klarat bra.
Päronträdet fick trådar att stödja sig emot för någon månad sedan. Då beskar jag också vissa grenar, helt enligt min beskärningsbok. Det känns lite extra hemskt att klippa bort grenar med blad på, men det måste göras.
Till sist undrar jag om någon vet vad som kan ha drabbat mina bondbönor. De har fått svarta, utstående prickar på baljorna och en del bönor är bruna, medan andra blivit gnagda på. Nästan alla blad på plantorna har blivit svarta och trillat av, men det kan kanske ha med den annalkande hösten att göra. Frågan är om det finns andra grönsaker som är bra att samplantera med för att slippa ohyra, eller om det är för mycket/för lite gödsling/vatten som är orsaken. Hoppas det finns någon bondböneexpert som vet svaret.
4 kommentarer:
Armering är bra som stöd. Snyggt också.
Vet inte så mycket om bönor så du får lita till någon annan.
Kram
amering är toppen jag använder också det.
kram
Hanna
Armeringsmatta is da shit! Så enkelt och så himla snyggt. Kommer att bli jättefint med vinrankan där, mot ditt fina svarta plank.
Bondbönor är tyvärr inte mitt gebiet, - hoppas du får svar från någon annan.
Ha en skön söndag!
/Anna-Karin
Ingen bönexpert här heller. Tyvärr!
Det blir så fint med allt som växer mot ditt plank. Kontrasten svart/grönt är så snyggt! :)
Kram Tamara
Skicka en kommentar