Igår tittade jag på Året i trädgården på SVTPlay och det var en sånt där säsongsspecial. Bland annat var de i Carol Kleins trädgård Glebe Cottage. Hon visade vad hon gör med överblommade växter på sommaren. Radikal eller brutal nedklippning i vissa fall. Men för övrigt ägnade hon sig åt "deadheading". Det är ett så bra ord och jag har länge funderat på vad man skulle kunna säga på svenska. Idag ägnade jag mig en stund åt just det och klurade på ett svenskt ord. "Fulklippning" eller att "fulklippa" var det bästa jag kunde komma på. Inte helt bra, eftersom det låter som att resultatet skulle bli fult, när det i själva verket är det motsatta. I brist på ett bättre ord så kommer jag från och med nu använda verbet att fulklippa.
Mina höstväddar behöver verkligen fulklippas. Men just den här skönheten, som står i lila rabatten, har jag fått "hjälp" med. Rådjuren har nämligen varit här och smaskat rosenblad och hela kvistar, silvernattljusens knoppar, rödbetsblasten, plommonblad och vädd. Det är en sorts hjälpsamhet som jag verkligen betackar mig från. De små gynnarna kan snällt hålla sig till björkplanteringen utanför tomten istället. Den kommer nämligen ta sol från mig om några år.
3 kommentarer:
vacker.
Ha en fin eftermiddag och kväll!
Kram
Hanna
Ja, så kan man ju kalla det:). Jag klippte en hel del förra helgen. Vissa växter behöver verkligen friseras för att komma igen som fina.
Kram
Carol Klein är för härlig, - hon har verkligen vad man kan kalla trädgårds-ADHD (utan att vara oförskämd). Fulklippa är ingen dum översättning. Kanske jag snor den!
Ha en riktigt skön helg!
/Anna-Karin
Skicka en kommentar