Uppiggande

Jaha, så var man tillbaka i verkligheten igen. Alltså på jobbet. Med allt vad det innebär av dokumentskrivande, rektorskonfererande och faktiskt lite undervisning också (!). Ibland känns det som att undervisa och planera det pedagogiska innehållet är det minsta jag gör i skolan. Dessutom har jag haft huvudvärk hela dagen, så pass att jag såg stjärnor när jag skulle ha högläsning. Då går det att hålla sig för skratt. 

När det har varit "en-sån-där-dag" är det extra skönt att komma hem och mötas av dessa fantastiska tulpaner. Jag fick dem i fredags när mamma och pappa var här på fika. Lite trumpetformade och med en så härlig färg. Det märks dessutom att de inte var köpta i matvarubutiken (där de inte får stå i vatten) utan på Växthuset. Inte en tillstymmelse till att få fula, gula blad. 

Till idag har de vuxit lite på längden och öppnat sig lite mer, men fortfarande som nya. En härlig doft är egentligen det enda som tulpaner saknar. Men kanske skulle det bli för mycket doft eftersom blommorna är så pass stora. Nu ser längtar i alla fall jag till att tulpanerna slår ut i rabatterna. Lite nya sorter petade jag ner i höstas. Förhoppningsvis har inte alla gamla blivit uppätna av sork heller. 

När jag kom hem och körde in bilen i garaget tyckte jag att kändes lite, lite vårigt ändå. Det droppade av smältande snö och det var riktigt slaskigt och uppkört på vägen. Men igår snöade det ju för fullt, så det är svårt att veta om våren verkligen är på gång nu.