Varför blir det alltid ett femton-spel så fort jag ska få ordning på något här hemma? Efter all röjning av träd och sly har jag massor av ved att ta hand om. Jag har verkligen klurat på hur jag skulle lösa förvaringen på bästa sätt, och med minsta möjliga arbetsinsats. Hur jag än vred och vände på problemet så gick det inte att komma ifrån att det skulle bli en massa flyttande hit och dit.
Såhär såg vedhögen ut vid tretiden på eftermiddagen, när jag äntligen var klar att börja flytta in den i förrådet. Då hade jag tillbringat drygt tre timmar med att flytta, sortera och stapla därinne för att skapa plats. Ett inte alltför angenämt arbete med tanke på mängden damm och på den osannolika, vidriga mängden muslortar och musbon. Blää.
Efter att ha stött och blött lite, så kom jag fram till att det var bäst att börja stapla de större klabbarna, som ska klyvas i två eller tre, längst in i förrådet. På så vis är de torra och redo för att huggas när jag väl eldat mig fram genom tunnare och mer kamin-anpassade trän.
Alltså fylldes skottkärra på skottkärra med klabbar och staplades inne i förrådet. Jag jobbade verkligen på i ett bra tempo, om jag får säga det själv, och ändå tycker jag inte att man ser så stor skillnad. Återstår att se om jag orkar fortsätta imorgon. Just nu känns kroppen och framför allt ryggen inte alltför samarbetsvillig.
4 kommentarer:
Men ojojoj det ser verkligen slitsamt ut . Har du inte funderat på att elda med nåt annat än ved vid sådana här tillfällen??
Ha en fin söndag och hopps du får färdigt det känns bra då.
Kram Meta
Käre värld vilket jobb! Det där med att veden värmer många gånger stämmer verkligen för din del. Att just nu tänka på hur skönt det kommer vara med en sprakande brasa när snöstormen viner är kanske svårt???
Var rädd om ryggen.
Kram
mycket att göra förstår jag.
Ha en toppen söndag!
Kram
Hanna
Oj! Och jag som gnäller över lite tjocka äppelgrenar...
Du kommer garanterat bli världens starkaste Karin på kuppen. Fast det är kanske ingen tröst med tanke på hur mycket arbete du har kvar innan allt är inne i förrådet. HEJA-HEJA-HEJA!
Kram Tamara
Skicka en kommentar