Plötsligt fanns den bara där, utslagen. Patty´s Plum. Jag har väntat länge på det och jag blev inte besviken. Visserligen var hon lite mer cerise än jag räknat med, men ändå så fin med sin skrynkliga kjol och svarta inre.
Jag var ju lite rädd för att det skulle kunna vara fel sort men det är ingen tvekan längre. Jag skulle kunna ha ännu fler orientaliska vallmo för deras blomnings skull. Tyvärr blir de lite fula när de blommat över. Jag ska testa i år att klippa ner dem rejält när blomningen är över. De ska tydligen snabbt få tillbaka ett grönt och friskt bladverk.
Det finns ännu mer vallmo här hemma. Den här självsådda finns i trekammarrabatten. Jag har haft kornvallmo här förut och det måste nog vara den som har fröat av sig. Det som dock skiljer de nya plantorna från de jag haft tidigare är att de är mycket kraftigare, blommorna blommar längre och är mycket större.
En moster-kornvallmo tackar jag inte nej till om de är såhär vackra. Färgen är helt fantastisk och den ser ut som ett konstverk inuti.
4 kommentarer:
Kul med överraskning! Mina av samma sort är inte så cerise som dina ser ut att vara. Mina är nog mer åt lite vinröda hållet.
Fin din nya header är :).
Kram
De är ju bara så läckra!
Allt gott
Anette
Vallmo är så vackra, men som du säger så blir de lite fula när de blommat över, och så tycker jag att bladen blir så gigantiska... så jag är i valet och kvalet om jag skall gräva upp några av dem... vi får se, vackra när de blommar är de i alla fall!
Kram Gunilla
Hej, hej! Vad kul att du kikade in hos mig, så att jag hittade till dig!
Underbara vallmobilder du bjuder på. Ha en skön sommardag/ Kram Titti
Skicka en kommentar