Jag hann det mesta jag trodde (men inte allt)

Det blev som jag tänkte. Jag har ägnat helgen åt att gräva. Gräva bort grässvål. Gräva bort stenar. Jordförbättra och till sist plantera. Jag är så nöjd att jag hann. Alla rosorna som kom från Flora Linnea i fredags är i jorden i den nya rabatten. Cottage-rabatten heter den visst redan i mitt huvud och det lär väl få bli så. (Det går inte att skaka bort ett namn som satt sig i hjärnan.) Jag fotade både före och efter jag planterat, och här är bilderna. 

Jag försökte följa linjen mellan portalen och fruktträdgårdsgrinden, förbi trekammarrabatten. Det ska helst kännas naturligt att gå den här vägen. Men jag måste korrigera formen lite på trekammarrabatten för att det ska bli riktigt bra, men det tar vi nästa år.  

Mellan den nya rabatten och den gamla är det ett mellanrum. Lagom brett för att köra med gräsklipparen. Det har jag förstås testat. 

I mitten har jag planterat om en magnolia som jag redan hade. Jag vet att det kanske inte är så superbra att göra det men jag hoppas ändå att den kommer att trivas bättre här. Dels har den fått massor av ny jord och dels kommer jag inte att behöva köra gräsklipparen alldeles intill. Jag har läst att magnolior inte gillar att man rör jorden ovanför deras rötter. Den kan väl knappast må sämre än den gjort tidigare, med tanke på att den inte vuxit alls sedan jag planterade den för flera år sedan. Förutom magnolian och rosorna har jag satt lite olika perenner (kransveronika, solvända, daglilja, stenastilbe, brudslöja och lite annat) i ljusa pastellfärger. Jag fick sällskap av mamma till ÖSPAB i fredags och där hittade jag några växter. De hade dessutom 50% på alla perenner, så det var ju bra. 

Just nu ser det förstås väldigt fattigt ut men nästa sommar ser det förhoppningsvis bättre ut. Det är det där med tålamod nu igen! Även om jag hann få ner alla rosorna så återstår det en hel del planterade. Jag har nämligen massor av lökar som ska ner i jorden på lite olika ställen. Det hann jag inte i helgen.