Kan ni gissa hur länge jag har väntat på detta päron? Vi pratar år. Ja, alltså inte för att just detta päron ska mogna, utan för att det skulle bli ett päron överhuvudtaget. Trädet sattes för länge sedan och då hävdade plantskolan att det var självfertilt. Men efter år av blom och utan frukt började jag undersöka saken. Trädet behövde en kompis. Alltså skaffade jag ett till päronträd förra hösten. I våras blommade de samtidigt och så småningom började denna enda, ståtliga frukt att växa.
Päronet på Carola-trädet 5 juli
Sedan kom nästa fråga. "Hur vet man att ett päron är moget?" Eftersom jag bara köpt päron i affär tidigare så hade jag inte en aning. Men efter lite googlande kunde jag läsa mig till att päron mognar bättre "på bord" än "på träd". Alltså har jag nu plockat denna enda frukt och ser med spänning fram emot den dag då den känns mogen dvs. lite mjuk längst uppe på toppen. (Så har jag förresten lärt mig att det är bäst att känna på avokado också.) Om päronet känns mjukt på mitten är det förmodligen övermoget och grynigt. Tänk vad man lär sig!
Förutom päronet fortsätter jag att plocka smultron och hallon. Hur lyxigt känns inte det såhär i mitten av september?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar