Efter gymnasiet (för hundra år sedan) var jag au pair i England ett år. Då blev jag förtjust i att ha stora buketter med enbart påskliljor till påsk. Jag hade inte varit speciellt glad i påskliljor innan dess, men den där masseffekten var häftig och jag ändrade åsikt. Nu försöker jag alltid ha minst en stor bukett med enbart påskliljor till påsk.
I år står den på runda bordet i mellanrummet, tillsammans med ett doftljus jag fick i julklapp och ett påskägg.
På bordet ligger en duk som jag broderade förra sommaren. Just påsk-dukar blir lätt väldigt färgglada men det gör inte så mycket eftersom de ligger på en så kort tid. Duken hade inget mönster för hur färgerna skulle placeras och därför ser alla de små äggen olika ut. Korsstygnsduken här nedanför sydde jag också förra sommaren. Den hade heller inte något bestämt färgschema, så det fick jag improvisera. Alla träden är olika men tupparna ser likadana ut.
Det är säkert många som aldrig i livet skulle lägga en broderad duk på sitt bord, och ännu mindre sätta igång att brodera en själv. Men jag gillar det traditionella med broderade dukar. Och det finns väl knappt någon gång på året som traditionellt passar så bra som till påsken.
En gång med trampstenar är väl också ganska traditionellt? Mellan växthuset och fruktträdgården har jag en sådan. Under långfredagen höjde jag upp alla stenar, som med tiden sjunkit ned i marken. Nu syns gången tydligt igen. Att det skulle komma en massa snö hade jag väl inte riktigt räknat med men nu har det mesta smält bort igen.
Glad Påsk!
2 kommentarer:
Bra jobbat, både med broderierna och gången! Jag tar också in stora buketter med Påskliljor, det är enkelt att göra när man har massor precis utanför dörren :-)
Kram Nora
Jodå broderade dukar gillas även om jag inte broderar själv längre, men just det momentet att hitta på själv har jag alltid tyckt varit roligast. När det blir sommarfika utomhus kommer mina dukar fram.
Blev ju bra med gången!
Ha det så fint
/Anette
Skicka en kommentar