Vet inte om alla därute är bekanta med trädgårdsfenomenet det-ena-leder-till-det-andra. Det brukar börja med något litet. Som att man ska peta ner en överblommad primula i färgglada rabatten till exempel. Då inser man att stenraden som skiljer rabatt från gräs är fullkomligt begravd. Man börjar rätta till stenraden, vilket tar sin lilla tid. När det är färdigt ser halva rabatten prydlig och fin ut, medan resten ser för j****g ut. Då kan man inte annat än "rätta till" alla de stenar som ligger intill väggen, halvt begravda av jord och ogräs. Detta tar också en hel del tid. Men när båda jobben är gjorda ser rabatten ut som ny. Så välkomna att sprida ut er nu alla liljor, rosor, aklejor och kärleksörter som brukar blomma här.
Det blev faktiskt himla fint, om jag får säga det själv. Tror inte att den här rabatten någonsin sett så välvårdad ut.
Imorgon bjuder påsklovet förhoppningsvis på besök på återvinningscentral, matinköp och "shopping" av lecablock, armeringsjärn- och nät.
3 kommentarer:
Jo du, här känner jag verkligen igen mig....så där blir det ofta:-)
Fint blev det i rabatten, det håller jag med om! Samtidigt blev jag nyfiken på vad du ska hitta på med lecablock och armeringsjärn? :-)
Glad påsk!
Visst känner jag till det fenomenet!! Men det brukar bli bra och det blev det ju här med ser jag, jättefint ju!
Önskar dig en glad påsk!
Kram Gunilla
Jajamen! Jag skulle bara gräva ner en buske...det blev stor rabattrensning och faktiskt, blev inte rabatten dubbelt så stor... :)
Skicka en kommentar